Vad hjärtklappning är och hur det hänger ihop med blodtryck
Hjärtklappning betyder att du upplever hjärtslagen tydligare än vanligt, som att hjärtat slår snabbt, hårt, oregelbundet eller “hoppar över” slag. Många känner av hjärtklappning någon gång utan att det behöver vara farligt, men upplevelsen kan skapa oro och i sig påverka kroppen. Sambandet mellan hjärtklappning och blodtryck är nära eftersom båda styrs av samma reglering i kroppen, bland annat det autonoma nervsystemet och stresshormoner. När kroppen går upp i varv, till exempel vid stress, oro, smärta, feber eller efter koffein, kan pulsen öka och blodtrycket stiga tillfälligt. I andra situationer kan hjärtklappning komma med ett lägre blodtryck, exempelvis om du är uttorkad, har lågt blodtryck i utgångsläget eller reser dig hastigt och får ett blodtrycksfall. Det är också möjligt att blodtrycket är normalt medan pulsen känns obehagligt hög, särskilt om du är spänd eller hyperventilerar. Eftersom blodtryck påverkas av många faktorer kan en enstaka mätning i samband med hjärtklappning bli missvisande. För att förstå helheten är det viktigt att titta på både symtom, puls, sammanhang och hur blodtrycket ser ut över tid, inte bara vid ett enskilt tillfälle.
Vanliga orsaker som kan ge både hjärtklappning och blodtrycksförändringar
Det finns flera vardagliga orsaker till hjärtklappning som samtidigt kan påverka blodtrycket. Stress och ångest är vanliga och kan driva upp både puls och blodtryck genom adrenalinpåslag, men effekten kan variera mellan personer. Koffein, nikotin och vissa energidrycker kan också ge tydligare hjärtslag och ibland högre blodtryck, särskilt om du är känslig eller tar större mängder på kort tid. Alkohol kan påverka pulsen och vätskebalansen, och kan i vissa fall utlösa hjärtklappning. Sömnbrist och återhämtning spelar också roll; när kroppen är trött reagerar den ofta starkare på stress och stimulans. Uttorkning, kraftig svettning eller diarré kan minska blodvolymen och ge snabb puls med lägre blodtryck eller yrsel. Feber och infektion kan öka pulsen som en del av kroppens försvar, och blodtrycket kan bli mer svängigt. Vissa läkemedel och naturläkemedel kan påverka puls och blodtryck, exempelvis preparat med stimulerande effekt. Det finns även medicinska tillstånd som kan ge hjärtklappning, som rubbningar i hjärtrytmen, blodbrist eller sköldkörtelproblem. Om du ofta får hjärtklappning, om den kommer i attacker eller om den kombineras med tydliga blodtrycksavvikelser är det klokt att utreda orsaken i stället för att enbart försöka “trycka ned” värdena hemma.
Så kan du mäta och tolka blodtryck när du känner hjärtklappning
När hjärtat slår oregelbundet kan blodtrycksmätningar bli mindre tillförlitliga, särskilt med vissa automatiska blodtrycksmätare för hemmabruk. Därför är det extra viktigt att mäta lugnt och metodiskt. Om du känner hjärtklappning, sätt dig ner, vila i några minuter och andas lugnt innan du mäter. Notera gärna samtidigt pulsen och om den känns regelbunden eller hoppig. Ta helst två till tre mätningar med någon minuts mellanrum och skriv ner både blodtryck, puls, tidpunkt och vad som hände strax innan (till exempel kaffe, stress, träning, måltid eller sömnbrist). Det ger bättre underlag för att se mönster över tid. Ett enstaka högre blodtryck i samband med oro eller en attack av hjärtklappning behöver inte betyda att du har kroniskt högt blodtryck, men upprepade förhöjda värden vid lugna tillfällen kan vara mer vägledande. Om mätaren ofta visar felmeddelande, eller om värdena varierar kraftigt när du upplever oregelbunden puls, kan det vara ett tecken på att mätningen inte blir korrekt eller att rytmen är oregelbunden på ett sätt som bör bedömas. Om du använder blodtrycksvärden för att följa behandling är det också viktigt att mäta vid samma tider och i liknande situationer, så att jämförelser blir rättvisa. Den viktigaste poängen är att koppla siffrorna till sammanhanget och att följa trender, inte att fastna i enstaka mätningar som görs mitt i ett stresspåslag.
När du bör söka vård och vad som brukar kontrolleras
Hjärtklappning är ofta ofarlig, men det finns situationer där du bör söka vård skyndsamt. Det gäller särskilt om hjärtklappningen kommer tillsammans med bröstsmärta, svår andnöd, svimning, uttalad yrsel, nyuppkommen kraftig trötthet eller om du får en tydlig allmänpåverkan. Även om blodtrycket blir mycket högt eller om du får symtom som talpåverkan, svaghet i ansikte/arm eller plötslig huvudvärk bör det bedömas akut. Vid mer långdragna besvär, återkommande attacker eller om du samtidigt har kända riskfaktorer kan det vara lämpligt att boka en medicinsk bedömning. I en utredning kontrolleras ofta blodtryck och puls vid vila, och det kan bli aktuellt med EKG för att se hjärtrytmen. I vissa fall kan längre registrering av hjärtrytmen behövas för att fånga besvär som kommer och går. Läkaren kan även ta ställning till blodprover för att utesluta vanliga bakomliggande orsaker och se över läkemedel, levnadsvanor och vätskebalans. Det är också vanligt att man får råd om livsstil som minskar hjärtats belastning, till exempel regelbunden sömn, lagom fysisk aktivitet och att minska sådant som triggar besvären. Målet är att förstå varför hjärtklappningen uppstår och om den påverkar blodtrycket på ett sätt som kräver behandling eller uppföljning.
